Lönetransparensdirektivet – vad det innebär
EU:s lönetransparensdirektiv väntas förändra hur företag i Sverige arbetar med löner, rekrytering och ersättningsstrukturer. Direktivet ska införas i svensk lagstiftning senast den 7 juni 2026 och lagstiftningsprocessen pågår för närvarande, vilket innebär att den slutliga svenska regleringen ännu inte är beslutad. Syftet är att öka transparensen i lönesättning och motverka lönediskriminering (Europeiska unionen, 2023).
Vad innebär lönetransparensdirektivet i praktiken?
EU:s lönetransparensdirektiv innehåller flera krav som väntas påverka både arbetsgivare och rekryteringsprocesser när det införs i svensk lagstiftning. Fokus ligger på öppenhet, saklighet och tillgång till relevant löneinformation, särskilt i tidiga skeden av anställningen. De centrala delarna i direktivet är (Europeiska unionen, 2023):
- Information om lön eller lönespann vid rekrytering
Arbetsgivare ska informera kandidater om ingångslön eller ett tydligt lönespann, baserat på objektiva och könsneutrala kriterier, i god tid före första intervju eller innan anställningsvillkoren diskuteras. Informationen kan exempelvis lämnas i jobbannonsen. - Förbud mot att fråga om tidigare lön
Arbetsgivare får inte fråga kandidater om deras nuvarande eller tidigare lön. Syftet är att förhindra att historiska löneskillnader följer med in i nya anställningar. - Rätt till information för anställda
Medarbetare ska ha rätt att begära information om genomsnittliga lönenivåer, uppdelade på kön, för lika eller likvärdigt arbete inom organisationen samt vilka kriterier som används vid lönesättning och löneutveckling. - Rapporteringsskyldighet vid större organisationer
Företag med fler än 100 anställda ska rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till ett tillsynsorgan. Rapporteringskraven och intervallen varierar beroende på organisationens storlek. - Fördjupad lönekartläggning och analys
Om rapporteringen visar löneskillnader mellan kvinnor och män på minst fem procent som inte kan motiveras av objektiva kriterier ska arbetsgivaren genomföra en gemensam löneanalys och vidta åtgärder.
Varför införs direktivet?
Bakgrunden till direktivet är EU:s ambition att minska löneskillnader mellan kvinnor och män (Europeiska unionen, 2023). Genom att öka insynen i löneprocesser vill EU säkerställa att löner baseras på objektiva och sakliga kriterier, såsom kompetens, ansvar och prestation, snarare än kön eller andra irrelevanta faktorer. Tydligare strukturer gör det också lättare för både arbetsgivare och medarbetare att förstå och följa upp lönesättningen över tid.
Ökad press på arbetsgivare
Undersökningar visar att många arbetsgivare saknar en plan för att hantera löneojämlikheter inför direktivet. Samtidigt visar erfarenhet att organisationer som arbetar strukturerat med lönesättning ofta upplever positiva effekter. När lönekriterier är tydliga och kommunikationen är öppen minskar risken för missförstånd, spekulationer och missnöje, både i rekrytering och internt.
Lönetransparens som möjlighet
Även om lönetransparensdirektivet innebär nya administrativa och kommunikativa krav, finns det tydliga affärsmässiga fördelar för de företag som tar ett proaktivt grepp.
- Ett starkare arbetsgivarvarumärke
Företag som är öppna med sina lönestrukturer signalerar professionalism, mognad och ansvarstagande. I en arbetsmarknad där kandidater i allt högre grad värderar transparens och förtroende kan detta vara en avgörande faktor vid val av arbetsgivare.
- Tydligare och mer effektiva rekryteringsprocesser
När lönespann och ersättningsprinciper är tydliga redan från start blir rekryteringsprocessen mer träffsäker. Förväntningarna mellan arbetsgivare och kandidat linjerar bättre, vilket sparar tid och minskar risken för avhopp sent i processen.
- Möjlighet att kommunicera positiv statistik
Företag som kan visa på jämställda löner och väl fungerande löneprocesser får ett konkret underlag för sin employer branding . Att öppet kommunicera positiva resultat stärker trovärdigheten gentemot både kandidater, kunder och samarbetspartners.
- Ökat förtroende internt
Transparens kring hur löner sätts och utvecklas skapar trygghet och förutsägbarhet för medarbetare. När kriterier och strukturer är tydliga ökar tilliten till arbetsgivaren, vilket i sin tur kan bidra till högre engagemang och lägre personalomsättning.
Referenser
Europeiska unionen (2023). Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/970 om stärkande av tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män genom insyn i lönesättningen och effektiva mekanismer för rättslig prövning.
Tillgänglig på: https://eur-lex.europa.eu/eli/dir/2023/970/oj
